Bättre mage, ostyriga leder

Det var en bra grej att sluta fasta. Det tog mer än två veckor att sluta få gallstensanfall vid varje måltid, och en stor minskning av portionsstorleken, framförallt andelen kött och fett. Nu äter jag liten frukost vid 8-9, lunch med jättemycket sallad vid 11-12, vissa dagar träningsmellanmål vid 15-16 och middag vid 18 eller 19:30. Är man senare sugen är det helt okej att snacksa. LITE.

Emellertid insåg jag nyss att jag idag har glömt att äta frukost. Jag brukar äta den i form av en bit lchf-pizza medan jag jobbar, och som bekant brukar man vara ledig på lördagar. Jag är inte på något sätt trött, men jag känner att jag är hungrig. Utan några egentliga negativa bi-känslor. Gallblåsa, u so silly.

I torsdags var jag på vårdcentralen för att jag gång på gång får "anfall" av smärta i alla leder i högra armen. Alltså av att ha suttit vid datorn för mycket. Läkaren sa "gå till en sjukgymnast", och ville ta blodprov mot reumatism när jag ändå var där. Det ville inte jag så jag gick till gymmet istället! Nej, jag är aldrig stel i lederna, jag är överrörlig och spänd.

Tyvärr börjar jag mer och mer frukta att jag trots vad pappa själv säger, har ärvt hans sjukdom, dystrofia myotonika. Den kan ge gråstarr, gör att musklerna inte kan slappna av direkt efter anspänning, och att de försvagas mer och mer. Med åren blir det riktigt farligt, eftersom det finns väldigt viktiga muskler. Typ hjärtat och diafragman. När jag gör armhävningar och då tynger riktigt hårt på händerna, får jag jätteobehaglig kramp i fingrarna, det är som att de spänner sig både bakåt och framåt samtidigt. Ungefär samma sak händer om jag lyfter eller drar något tungt mot mig: jag får en jätteobehaglig känsla av att senor och muskler liksom slirar okontrollerat spänt, och på grund av det lyckas jag inte avancera i nästan några styrkeövningar. När jag var liten brukade det hända med mina knän om jag låg på mage och viftade smalbenen i luften. Numera händer det nog inte eftersom jag helst undviker att göra så... Även faktumet att jag i perioder gnisslar tänder så jag knappt kan öppna munnen på morgonen skulle kunna vara ett symptom på dystrofia myotonika. Jag orkar inte riktigt ta tag i det så jag ska kanske försöka distrahera mig från det ett tag till i alla fall. Det vore typ ett jävla jobbigt jävla skit.

Men rygg och mage, där jävlar kör jag! 15 kilo mot bröstet vid rygglyft i ställning, och låååångsamma bakvända situps.

Ett extremt fall av dystrofia myotonika med rejäla kramper.