Seghetens lag

Som ni nog har märkt så har jag tagit en paus. Det blev för tungt. Skadan är jävlig, helt enkelt, och det har trots min tidvis peppiga attityd varit väldigt ångestfyllt och tråkigt att tänka på träning och fett. Jag börjar långsamt känna mig mer normal nu, (går fort och utan kryckor överallt utom nedför trappor eller backar) så vi får se vartåt det barkar gällande bloggen.

Förra veckan köpte jag mig ett klippkort på simhallen, och nu har jag varit och simmat tre gånger sedan dess! Jag fick även ett utbrott en gång när jag inte fick simma och tränade hemma, skitargt. Det var bra, på sitt sätt. Några pass gör extrem skillnad i det här läget.

Efter att idag ha brutit ihop lite över rädslan för att återigen skada mig har jag också lovat mig att för resten av mitt liv göra tåhävningar varje dag. Sen är det bara att hoppas på det bästa och streta vidare. Vara seg som ett tuggummi under en skolbänk från sjuttiotalet!