Nu är det minsann dags. I eftermiddag går jag och köper mig ett träningskort! Simningen har varit jätteskön och bra, men nu är det tid att avancera.
I fredags var jag både på vårdcentralen och på akuten för foten. Den hade blivit bättre och sen sämre igen, så på vårdcentralen fick de för sig att jag hade fått en blodpropp, något som ortopeden nästan 12 timmar senare tyckte var en ganska idiotisk slutsats. Men jag fick i alla fall träffa en ortoped! Han kom fram till att skelettskadan är helt läkt men att ligamentet framför den kan ha rätt långt kvar. Men träning behövs, och den behövs fortlöpande livet ut för att jag inte ska skada mig igen. Nu ska det nötas!
